Pročitano: 3
Under valrörelsen har en hel religion utpekats som svaret på frågan om vad som är
fel med Sverige. För oss som kom hit från Balkan på 90-talet är retoriken obehagligt
bekant. Vi känner en plikt att varna medan det inte är för sent, skriver Bosniakiska
Islamiska Samfundet i Sverige.
——————————————-
Bosniakiska Islamiska Samfundet i Sverige följer med växande oro tonen i den
offentliga debatten om islam och muslimer inför valet den 13 september 2026.
Under valrörelsen har islam allt oftare framställts som förklaringen till problem som
inte har med religion att göra och hetsen mot muslimer har eskalerat. Kartläggningar
av moskéer, skrönor om shariadomstolar, återvandringsannonser som riktar sig till
immigranter med muslimsk bakgrund, en bok som förvanskar islam till en totalitär
ideologi är några punkter som har varit på agendan. Och tydligast av allt:
uppmaningar till muslimer att överge sin religion.
Samtidigt saknas muslimska röster nästan helt i den debatt som förs. Alla pratar om
oss medan våra röster är tystade och/eller ignoreras.
Vi vill vara tydliga med att vi håller yttrandefriheten kär. Den är en islamisk princip
också. Kritik av olika typer av religiös utövning och tillämpningar är en viktig del av
den islamiska traditionen. Yttrandefriheten och den fria debatten är grundläggande
för det samhälle vi lever i och vill fortsätta leva i. Vi försvarar den utan förbehåll.
Vår oro riktar sig mot missbruk av yttrandefriheten och den hatiska diskursen.
Skillnaden är solklar. En debatt om integration, segregation och trygghet är
nödvändig. Lösningarna på problemen ska sökas och genomföras. Men just nu har
en hel religion utpekats som svaret på frågan om vad som är fel med Sverige. Hårt
arbetande människor pekas ut och trakasseras.
Ingen religion är orsaken till alla problem som finns i ett modernt samhälle, och ingen
religion kan lösa dem heller — det är politikens uppgift.
Utvecklingen vi ser är farlig. Den mest grundläggande moderna idén – den om
medborgarskapet- ifrågasätts. Det skapas misstro mellan människor som levt sida
vid sida i decennier. Och den stannar inte vid ord. De ökade attackerna mot svenska
moskéer sker inte i ett vakuum. De är inte slumpmässiga. Skändningar av religiösa
lokaler blir vanligare i takt med att språket och retoriken blir hårdare. Flera attacker
på förbigående muslimska kvinnor och tjejer har rapporterats under senaste veckor.
Vi är också besvikna över avsaknaden av fördömanden från politiska partier som
påstår sig försvara mänskliga rättigheter. Gränserna flyttas steg för steg och politiska
företrädare nöjer sig med att konstatera att språkbruket var hårt.
Meningsmotståndare kallas för landsförrädare utan att det får några konsekvenser.
Ansvaret för det offentliga samtalets ton vilar på alla som deltar i det, inte bara på
dem som driver det längst.
För oss muslimer från Balkan är denna utveckling särskilt bekant. Uppmaningen att
sluta vara muslimer har vi redan hört förut. Det var på 90-talet när nationalistiska
partier skruvade upp retoriken och muslimer, som levt sida vid sida med andra
befolkningsgrupper i sekler, plötsligt utpekades som ”främmande element”, “hot” och
”terrorister.” När det etniska våldet väl började — skjutningarna, avrättningarna —
räckte det med att man hade ett muslimskt namn för att hamna i en massgrav.
På 90-talet fick vi skydd och trygghet i Sverige. Landet har blivit vårt hem och vi är
djupt tacksamma för det. Just därför känner vi en plikt att varna och agera medan det
inte är för sent.
Vi uppmanar därför våra församlingsmedlemmar att inte låta sig provoceras. Bevara
lugnet och värdigheten! Vi uppmanar alla använda sin rösträtt den 13 september.
Gör det med eftertanke: ta reda på vilka partier och kandidater faktiskt står för alla
människors lika värde och grundläggande rättigheter — och låt det väga tyngst.
/ Styrelsen för Bosniakiska Islamiska Samfundet i Sverige
